Olika ID-system

ID-system, säkerhetSäkerhet: Efterhand som vi i dagens samhälle ställer större och större krav på att kunna legitimera oss på ett lätt och samtidigt felfritt sätt, stiger samtidigt kraven på våra ID-handlingar.

Ett väl fungerande biometriskt system finns redan, men frågan är nu bara när detta system kommer till Sverige.

Som vanligt är det i USA som utvecklingen startade på detta området.

Våra nya ID-handlingar består i framtiden av inget mindre än en dator som kan ge ett i stort sett felfritt svar på vem man är, och felmarginalerna är ytterst små.

Tekniken finns redan idag i stor utsträckning i bl a USA. Det nya systemet är ett s.k. biometriskt ID-system. I USA har man för närvarande fyra biometriska system igång, vilka avläser personidentiteten via:

  • Fingeravtryck
  • Handavtryck
  • Ögat (avläsning av ögats blodådror)
  • Röstanalys

Dessa system används idag av allt ifrån motionsinstitut ända upp till militär- och regeringsnivå i USA.

Fingeravtryck

Att avläsa någons fingeravtryck började man med redan på 1800-talet, men då med mycket möda och stort besvär. Man fick då sitta och jämföra det aktuella avtrycket med hundratals andra, som i sig tog enorm tid.

I dagens datasamhälle gör en dator en sådan kontroll på några minuter… ursäkta… några sekunder, och då rör det sig om betydligt många fler fingeravtryck som skall jämföras – i dagens brottssamhälle.

Vid användning av fingeravtrycket finns det möjlighet att använda ett finger som identifiering och ett annat för att kunna slå larm vid t ex ett rån, då man exempelvis blir tvingad att öppna ett säkerhetsutrymme, där man måste identifiera sig för att komma in.

Och när det gäller handavtrycket är principen densamma som för fingeravtrycket.

Talsystemet

Av de fyra olika kontrollsystemen, är talsystemet det känsligaste, men givetvis har alla system – oavsett vilket – sina svaga punkter.

För att få passera talsystemets säkerhetskontroll får man upprepa fyra ord som datorn slumpmässigt väljer ut, och chansen för att få samma ord allt för ofta är minimalt, eftersom det inte är meningen att man skall vänja sig vid ett speciellt ord.

Sedan kommer vi till problematiken med talsystemet, och det är om man t ex blir rostig i rören, vilket kan skapa problem både för datorn och för den som vill in, eftersom det inte är säkert att datorn kan göra en korrekt röstidentifiering.

Ögonavläsning

Här har vi ett system som är rätt fantastiskt. Genom att titta in igenom en glasögonhållare i t ex väggen, läser datorn av blodådrornas mönster i ögonen. Detta mönster – precis som finger- och handavtryck – är unikt från person till person, som förblir oförändrat genom hela livet.

Felfrekvensen

Beträffande felmarginalen på de olika systemen är statestiken för närvarande den, att:

Det bästa resultatet får man – som väntat – via ögonavläsningen, där risken för att någon som är behörig inte skulle bli insläppt är en på tusen, medans risken för att någon som inte har behörighet skulle komma igenom är en på miljonen.

Vid kontroll av fingeravtrycket är risken för att en som är behörig inte kommer in ca en på tiotusen, medans att någon som inte är behörig är ca en på miljonen.

Vid kontroll av handflatan är resultaten för närvarande sämre än för fingeravtrycket.

Den nya teknikem bara rusar iväg, och blir allt populärare, och inom en snar framtid lär vi väl även i Sverige få prova på det nya systemet. När det sedan – om det blir något av det – är komplett installerat, lär man inte behöva ha några ID-handlingar med sig över huvud taget.

Men en sak som man borde höja rösten mot, är den eventuella säkerheten som behövs för att backa upp ett system av denna kaliber. Och detta med anledning av att datasäkerheten idag på sätt och vis är bra, men långt ifrån så bra som den borde vara. Här bör man däremot se upp med sabotage, detta skulle kunna bli förödande för en hel del människor – och givetvis även för ett företag.

artikeln tidigare publicerad i Malmö-tidningen 1982-1988